odla-pa-hojden-armeringsnat

Odla på höjden – Om platsbrist, en rådjursliga och ett vingligt staket.

Det här tänkte jag skulle handla om platsbrist och att odla på höjden, men först måste jag förklara hur man kan prata om platsbrist när man har en trädgård på 800 kvm. Det borde ju ändå bli rätt mycket odlingsyta. I alla fall för en storstadsbo.

Vi har en liga med vandaliserande rådjur som drar runt här i förorten där jag bor. De är inte rädda för någonting. Inte fårull, inte vimplar eller fladdrande cd-skivor, inte de där dyra anti-rådjurskuddarna man kan köpa i handeln. (Ha! De skrattar år kuddarna.) Inte ens min stora, svarta, hyperpigga hund verkar få dem att tveka. De äter helst sockerärter, mangold och sallad men kniper det äter de även potatisblast, pioner och nyplanterade plommonträd. De har t.om. gått så långt att de klivit hela vägen upp för trappen och fram till ytterdörren för att kalasa på vårkrukan med penséer. Ja, jag skulle inte bli ett dugg förvånad om jag en natt kom ner och hittade ett rådjur vid det öppna kylskåpet i köket, halsandes direkt ur mjölkförpackningen. För en grönsaksodlare så är det här förstås katastrof. I ett desperat och ilsket ögonblick för ett par år sedan bestämde jag mig därför för att bekämpa rådjuren en gång för alla. Jag byggde ett två meter högt staket runt en större del av köksträdgården. För att göra en lång och ganska plågsam historia kort: Staketet är inte vackert, har inte en enda rät vinkel och rasslar oroväckande i vinden. Om Arga snickaren av någon anledning skulle dyka upp hemma hos mig skulle han tappa fattningen helt den stackaren. Och så misstänker jag att grannarna inte är helnöjda med tilltaget. Men vad gör det? Det fungerar! Inga mer spår efter vare sig rådjur eller glada hundar i odlingarna.

 

Växtstöd av armeringsnät.

2 bra anledningar att skaffa staket: Klematis och Bad Ass Bambi.

När jag byggde staketet tyckte jag att det omringade en väl tilltagen yta. Mer än så skulle jag ALDRIG behöva. Redan året efter hade jag vuxit ur buren som vi kallar den. Jag hade byggt mig lite platsbrist helt enkelt. Det finns mer trädgård, men den tillhör rådjuren, hunden och ibland ett gäng solande tonårstjejer. Så jag odlar så effektivt jag kan på min yta. Jag har utökat lite utanför, i den gängkontrollerade zonen, men där kan bara vissa saker odlas som de kräsna odjuren inte tycker om. Vitlök verkar fungera. Och tomater. Kryddlandet ligger också utanför.

inhagnad-kokstradgard

Fördelen med buren, förutom att det håller rådjuren ute, är att jag har fått en ungefär 40 meter lång och 2 meter hög spaljé. Det erbjuder stöd för klängande växter vilket både ökar odlingsytan och förser tomten med insynsskydd. Även klimatet förbättras tack vare att staketet, då det är täckt med grönska, fungerar som vindskydd. Ibland för att hjälpa klimatet ännu lite mer så lutar jag ihop ett provisoriskt växthus av gamla glasrutor mot staketet. På utsidan av buren har jag planterat klängväxter av den icke ätbara sorten. Jag valde vildvin för den fina höstfärgen, men hade jag valt idag hade det blivit den starkväxande Bokarbindan som också kallas för “arkitektens tröst”. Sedan mitt staket blev klart har jag kommit att förstå varför arkitekten kan behöva tröstas lite.

Odla på höjden

Istället för att låta växter bre ut sig på marken så kan man få dem att växa uppåt, på något slags stöd. Markytan under kan då också användas till annat, som lågväxande växter utan så stort solbehov. Sallad, koriander, spenat eller persilja t.ex. Här följer några tips på grönsaker som kan odlas på höjden.

Baljväxter: Välj högväxande sorter av bönor (kallas störbönor, eftersom de växter mot en stör) och ärtor. Mina favoriter just nu är Störvaxbönan ‘Neckargold’, Störskärbönana ‘Eva’ och Rosenbönan ‘Prizewinner’. Borlottibönor och purpurbönor är både vackra och goda. Bönor odlar jag mot en vägg, ett staket eller som förra året tillsammans med sparrisen som tillsammans med staketet fick utgöra växtstöd. Jag började med att leda varje bönplanta till staketet med en liten bambukäpp. Senare på säsongen när sparrisen hade fått växa upp så valde bönorna själva att klättra på sparrisstjälkarna istället. Här kan man läsa lite mer om att odla bönor. En del av bönorna odlar jag alltid mot ett par torn tillverkade av bambukäppar. Man tar de största bambukäpparna man kan hitta, minst 2 meter, och ett antal mindre käppar som man surrar fast längst ner (se bild). Mellan de nedre tvärgående käpparna och toppen på tornet spänner man snören som bönorna kan klättra på.

En ganska högväxande sockerärta jag odlar heter ‘Engelsk Sabel’. Sockerärtor odlar jag vanligtvis i dubbla rader i de vanliga bäddarna. De får klänga på ställningar av bambukäppar eller grenar.

vaxtstodOdla bönor - växtstödodla-bonor-mot-staket

Högväxande tomater på friland behöver ett stadigt stöd. Bambukäppar är ofta för klena, även de största. En träregel nerkörd djupt i jorden innan tomaten planteras (för att inte rötterna ska ta skada), eller en särskild tomatbur man kan köpa i handeln är bra. Man kan använda vanligt snöre för att hålla plantan på plats mot stödet. Se till att lossa snöret vartefter plantan växer så att det inte börjar skära in i stjälken.

Gurkväxter: Djungelgurka odlas mot en spaljé på altanen, vanlig gurka odlar jag  mot snedställda kompostgaller eller bitar av armeringsnät nedstuckna i jorden, rankande squash och melon kan också ledas upp för ett stöd eller spaljé, var beredd att stödja de tunga frukterna med något.

vaxtstod-gurka

 

 

var-i-tradgarden-varbruk

Vårbruk på olika sätt.

Vårbruk. Äntligen händer det! Som jag har längtat efter att få krafsa i jord. Man har lite olika sätt att göra saker på tänker jag när jag ser mig omkring i grannskapet. En granne har tagit in en trädgårdsfirma, några har inte gjort någonting alls än så länge och min väldigt pedantiska granne på andra sidan staketet går längst tomtgränsen och kastar över allt skräp han hittar till vår tomt. Han tycker nog att det passar bättre hos oss. Jag vet inte riktigt om jag ska bli arg eller smickrad. Vi gillar ju trots allt den lite rufsiga stilen. Oavsett smak kan man lätt bli medryckt i den allmänna städivern när våren kommer med sedvanlig kapprustning i radhustäppor, villaträdgårdar och på uteplatser. Blir man lite stressad kan man lugna nerverna genom att läsa inlägget från den här tiden förra året om varför man ska sluta vara en trädgårdspedant.

Nu sitter jag inte bara och ondgör mig över folk som gillar att städa. Även jag har ägnat mig åt lite vårbruk. Idag har jag t.ex. förberett landen genom att krafsa bort täckmaterial, gödsla med stallgödsel, lufta och vända lite på jorden med en grep och sedan har jag täckt allt med fiberduk. Jag hoppas att värmen under duken ska locka upp eventuella ogräs så att de kan tas bort innan jag sår och planterar. Vitlök, bärbuskar och rabarber har gödslats med stallgödsel. Själva städandet avvaktar jag lite med. Än så länge kan det bli ordentligt kallt på nätterna och lite skyddande löv och ris är bara bra.

Vårbruk i villaträdgården - gödsling av köksträdgården

Om någon undrar varför det osar i hela Älvsjö så var det jag. Stallgödsel, alltså hästbajs i vårt fall, hämtar vi från en djurpark i närheten. Vi hämtar på hösten/vintern och låter sopsäckarna med gödslet ligga tätt ihop under lite gamla mattor och pressanningar för att de inte ska tappa för mycket värme. Gödslet ska nämligen “brinna”, eller brytas ner till mull. Det ska helst ha gått ungefär ett år från det att gödslet så att säga lämnar hästen till användning i grönsakslandet. Då är gödslet välbrunnet som det brukar stå i trädgårdsböcker. Risken är annars att det dels blir lite starkt för växterna och dels att ogräsfrön kan följa med och börja gro.

vitloken-tittar-fram
Här kommer vitlöken.

Jag har hunnit med en inspektionsrunda också och upptäckte till min glädje att ramslöken som planterades förra våren har tagit sig. Ramslök vill egentligen bo någonstans där jorden är kalkhaltigt, som Gotland t.ex., och absolut inte i en tallbacke som hos mig. Så även om det inte blir någon jätteskörd så känns det som en liten seger. Läs mer om ramslök här. Även vitlök och gräslök är på god väg.

Ramslök
Ramslök
varbruk-i-villatradgarden
Tack för trogen tjänst. När det här händer vet man att man definitivt har jobbat färdigt för dagen. Och att man har förtjänat ett glas vin.
driva-upp-plantor-chili

Om en lysande liten friggebod, växtbelysning och att driva upp plantor när man har platsbrist.

Jag bor i ett litet hus utan några överytor. Att driva upp plantor har tidigare inneburit att vi successivt har trängts undan av raskt växande grönska som har ockuperat varje ledig yta. Framåt maj börjar man överväga att sätta upp tältet på gräsmattan för att få lite extrautrymme. För oss alltså, inte växterna. I maj månad går jag också upp en timme tidigare för att bära ut alla plåtar, brickor, brödformar och diverse plastlådor fulla med plantor till en skuggig och vindskyddad plats där de kan avhärdas medan jag är på jobbet. På kvällen bärs allt in igen. Omskolning blir som ett slags jordigt inferno som äger rum på matbordet. Man äter middag i tältet och undrar i sitt stilla sinne om det är värt det.

driva upp plantor omplantering grönsaker

Men det var då. I år har jag räddats av en liten friggebod som ingen riktigt har kommit på vad den ska användas till tidigare, två lysrör, ett oljeelement och en termometer. Plantorna har flyttat hemifrån.

odla grondaker i friggebodpluggbrätte och jord för omplanteringplantor under växtbelysning

I friggeboden förvarar jag frö, jord, pluggbrätten och krukor. När jag har sått nya fröer i ett pluggbrätte så får de komma in i huset som är varmare än friggeboden. När plantorna har tittat upp så åker de direkt ut till friggan igen och placeras under växtbelysningen. Jag har köpt T5-lysrör av märket Osram Fluora. De finns i de vanliga byggvaruhusen. De ska tydligen ha ett ljusspektrum som växterna kan tillgodogöra sig. Många odlare använder helt vanliga lysrör också och menar att de fungerar lika bra. Till lysrören har jag köpt de allra enklaste och billigaste armaturerna jag kunde hitta. Dessa har jag hängt upp i takkrokar med kedjor. Det är bra om lysrören hänger ca 20 cm ovanför växterna och med kedjornas hjälp är det lätt att justera höjden. Jag har kopplat armaturerna till timers och ställt in dem så att lamporna lyser mellan ca kl. 7 på morgonen och 9 på kvällen. 14 timmar extrabelysning alltså.

driva-upp-plantor-under-vaxtbelysningdriva-upp-plantor-inne

Min friggebod är isolerad så det är ganska enkelt att hålla en jämn temperatur. De flesta plantor vill ha en temperatur på ca 15-18 grader när de ska växa till sig. Den svalare temperaturen gör växterna kraftigare än om de växer inne i rumsvärmen. Då kan de lätt bli lite rangliga. Det kan man läsa mer om i inlägget om tomater och rangliga plantor. Ett oljeelement och en termometer håller koll på temperaturen. När jag flyttade ut växterna var jag orolig att jag skulle glömma att vattna, men jag har upptäckt att vattning behöver ske mycket mer sällan nu p.g.a.  den lägre temperaturen i luften.

Att använda lampor och element som drar el känns egentligen inte helt bra, men det är bara under en kort tid. Snart så är det tillräckligt varmt ute att växterna kan tillbringa dagarna i de fula plastväxthusen avsedda för balkongodling som köptes för några år sedan för ett par hundralappar. De används under några veckor på våren och förvaras resten av året ihoppackade i ett förråd.

driva upp plantor i balkongväxthus

Samodling tre systrar

Om att planera odling. Odlaren som organisationskonsult.

Jag planerar vad jag ska odla och var allt ska växa. Eftersom jag vill ha så stor skörd som möjligt så försöker jag på olika sätt få ut så mycket som möjligt av varje kvadratcentimeter. Jag planerar in mellankulturer, odlar på höjden, samplanterar på olika sätt. Och så vidare. Det här med att planera odling är lite som att lägga pussel med en inte så resultatinriktad 3-åring, eller kanske en hundvalp. Bitarna vill varken passa ihop eller ligga still. Det kan vara för att jag vill mer än vad min odlingsyta egentligen tillåter. Odlingsplanering är faktiskt också lite likt en helt vanlig dag på jobbet för mig.

planera-odling-gronsaksland

Till vardags jobbar jag som inredningsarkitekt. Då är man alltså inte en glamorös TV-typ som springer runt och puffar upp kuddar på bästa sändningstid. Istället sitter man ofta på långa möten, dricker automatkaffe ur pappmugg och försöker hjälpa organisationer att styra upp sina lokaler så att de blir till funktionella och trivsamma arbetsplatser. När man har rett ut vilka avdelningar som behöver vara nära varandra, vilka som behöver mest tillgång till mötesrum och lärt sig att Berit behöver sitta mitt i smeten och att Maria har tinnitus, så går man hem och gör en plan. När projektet är klart är de flesta glada och känner att de har fått en härlig nystart (med undantag för en eller två som inte under några som helst omständigheter tänker trivas ett enda dugg med några nyheter). Sedan går en tid och man har nästan glömt bort det där gamla projektet när de ringer och undrar om man inte kan komma på möte. Man ska nämligen OMORGANISERA. Då har chefen dessutom läst en bok och vill gärna testa ett nytt arbetssätt. Den här gången ska man inte alls sitta i raka rader i kontorslandskap utan man tänkte prova myshörnor där personer från olika avdelningar kan träffas och berika varandra med sina olika erfarenheter och infallsvinklar. Jamenvisst! säger jag då och går hem och skissar.

 

planera odling

planera odling av grönsaker i köksträdgården
Raka rader eller lite mer myshörna?

Som ni förstår så är det här med att planera en köksträdgård nästan exakt samma sak som att planera kontor. Förutom att istället för kommuntjänstemän, reklamfolk eller forskare så är det kålplantor, sommarblommor och mördarsniglar man har att göra med. En annan skillnad är att när man sitter hemma och skissar på planer för grönsakslandet så smakar kaffet gott och man får komma till mötet i morgonrock om man vill.

Precis som kontorsfolket så vill vissa växter vara nära varandra, medan andra helst vill ha egna rum. En del behöver extra tillgång till näring och omvårdnad och några vill gärna ha en gnutta skugga när det är som varmast. Några kommer att sträcka på sig och ta en himla massa plats och skugga de lite tystare och långsamtväxande, men lika hårt arbetande kollegorna, och squashen kommer målmedvetet att gå in och sträva efter total dominans i trädgården. För att inte detta ska urarta så behövs en plan.

Odling är förlåtande. Gör man något som inte fungerar så bra så gräver man upp och planterar om. Ingen säger upp sig och förr eller senare växer något.

planera-odling-samplantering
Ibland blir det allra bäst om man inte styr upp så mycket. Självsådd akleja ihop med backtimjan. Det hade jag nog aldrig kommit på själv.

 

Att planera odling – verktyg mm

Det finns en del hemsidor och appar man kan använda för odlingsplanering. Jag har provat ett par stycken. De har en massa inbyggd information om t.ex. planteringstider och hur mycket utrymme växterna behöver. Dessutom kan de hålla reda på växtföljden så att att man inte råkar plantera t.ex. kål på samma ställe två år i rad. Numera föredrar jag papper och penna. Det är roligare, går snabbare och det är lätt att bläddra fram ett tidigare år och få lite koll på hur det så ut då.

Ta ett A3-papper (eller ta det du har hemma förresten) och rita upp din odlingsyta. Rita skalenligt. T.ex. kan 5 cm på pappret vara lika med 1 m i verkligheten. Gå ut och mät och rita så noga du kan. Kopiera sedan det här pappret i kanske 10 ex, eller fler om du är mycket velig av dig. Originalet sätter man in i en pärm och låter bli att kladda på. Kopiorna däremot kan man nu anteckna på. Jag använder blyerts och ändrar mig hundra gånger innan jag är nöjd. Sen ändrar jag lite till. Det viktiga är att man har lite koll på hur många plantor man ska så/köpa av en viss sort och var olika saker har växt tidigare år. I slutet av säsongen kan man gå tillbaka till sin plan och justera så att den speglar hur det blev i verkligheten. (Det kallas för relationsritning på arkitektspråk om det är någon som undrar).

planera-odling-kokstradgard

Vill man testa digitala planeringsverktyg så kommer lite länkar här. De jag har hittat är på engelska. Är det någon som känner till ett bra verktyg på svenska eller tycker att jag har missat något? Skriv gärna i kommentarsfältet. Se hit för mer om samodling och växtföljd.

  • GroVeg – Mycket bra verktyg som man kan prenumerera på årsvis (ca 200 kr/år). Gratis i en vecka om man vill testa. Appen håller koll på växtföljd vilket är en väldigt bra funktion. Lite pillig som telefonapp, men fungerar mycket bra på datorn.
  • Mother Earth News – liknar GroVeg vad jag förstår och kostar även den pengar.
  • Vegetable Gardening Online – nedladdningsbara blad med olika grönsakers behov av utrymme för upphöjda eller vanliga bäddar. Gratis
  • Gardeners Supply Company – Ett enkelt verktyg man jobbar med direkt på deras hemsida. Man kan själv välja storlek på landet och dra i olika grönsaker. Planeringsverktyget vise hur många av varje sort man får plats med. Gratis
  • Zukeeni – Forum site kopplat till fröfirmor som jag inte har testat själv. Gratis.

 

Ugnsbakade morötter med persilja, vitlök och kummin

Ugnsbakade morötter på nördigt vis

Jag vill börja med att välkomna alla nya läsare. Vad roligt att ni har hittat hit! Om man undrar var man har hamnat så kan man kika på Om Jordig. Det här är alltså en odlingsblogg skriven av en matglad. För det mesta handlar det om att odla grönsaker, ibland handlar det om att äta grönsaker och då och då avhandlas båda delarna på samma gång. Idag står alltså nördiga ugnsbakade morötter på agendan.

 

En förklaring: Just nu är jag i full färd med att planera den kommande säsongens grönsaksodlingar och har huvudet fullt av tankar om samodling, växelbruk och växtfamiljer. Medan jag väntar på att äntligen få gå ut och räfsa något så plöjer jag också mängder av böcker om både odling och matlagning. De tre böckerna på bilden här avhandlar alla, bland mycket annat, hur man kombinerar smaker med varandra. Deborah Madison har skrivit boken Vegetable Literacy där recept och odlingsråd är organiserade efter växtfamiljerna och där tesen är att växter ur samma familj (för det mesta) skulle fungera ihop smakmässigt. Inspirerad av den, och andra nörderier, så  har jag här valt att para ugnsbakade morötter och palsternackor med sina flockblommiga släktingar persilja och kummin. Jag vet inte om de här smakerna gillar varandra för att de är släkt eller om det är en slump, men det funkar. Tro mig.

 

 

Bland de flockblommiga köks- och kryddväxterna finner vi bland andra morot, palsternacka, fänkål, rotselleri, bladselleri, rotpersilja, dill, persilja, koriander, libbsticka, kummin och spiskummin. Spiskummin och kummin blandas ofta ihop. Det kan bero på att de engelska namnen förvirrar. Spiskummin heter cumin på engelska och vanlig kummin heter caraway. 

Rotfrukter äter vi nu i mars för att de är en av de få saker som faktiskt är i säsong. Jag har inga egenodlade rotfrukter kvar tyvärr utan får gå till affären som de flesta andra. Egenodlad persilja har jag däremot kvar. Den hackade persiljan som plockades i somras förvaras i glassbyttor i frysen. (Men det har visat sig att glassbyttor egentligen inte är så bra om man har barn. Besvikelsen som drabbar när ett gäng sockersugna tonåringar öppnar en burk persilja istället för efterlängtad chokladglass är inget man ens vill skoja om.)

 

recept ugnsbakade morötterrecept ugnsbakade morötter med persilja och kummin

Recept på ugnsbakade morötter med persilja och kummin:

Tänkt som sidorätt för 4 personer

  • 1/2 kg vintermorötter, eller morötter och palsternackor
  • Havssalt och nymald svartpeppar
  • 1 msk kumminfrön
  • 1 rejäl vitlöksklyfta
  • 2 msk olivolja
  • 4 msk hackad persilja
  • 1 citron

Sätt ugnen på 225 grader. Skala och dela morötterna så att bitarna blir jämnstora. Lägg över morötterna i en skål och blanda runt med hälften av oljan och en nypa havssalt. Bred ut på en ugnsplåt och baka i ugnen i ca 15-20 min. Morötterna ska bli mjuka men ha lite tuggmotstånd kvar och ska ha fått fin färg.

Medan morötterna bakas i ugnen gör man persiljemoset. Skala och krossa vitlöksklyftan genom att trycka till med sidan av kökskniven. Lägg vitlök, kumminfrön, hälften av persiljehacket, 1/2 tsk salt och resten av olivoljan i en mortel och stöt tills vitlöken har blivit till mos och kumminfröna är någorlunda krossade (de är tuffare än de ser ut).

Blanda morötterna med persiljemoset, ringla ev. över lite mer olivolja, peppra generöst och avsluta med att blanda ner resten av persiljan. Servera med citronklyftor.

Ugnsbakade morötter med persilja, vitlök och kummin

 

Förkultivering - När ska man så?

När ska man så grönsaker? Förkultivering och direktsådd.

När ska man så grönsaker? Det kan jag egentligen inte svara så särskilt bombsäkert på. Men jag kan berätta hur just jag tänker göra. Här är en lista på vad jag kommer att så i år och när det ska ske. Det är baserat på erfarenheter från tidigare år och justeras hela tiden. En odlingsdagbok är guld värd när man ska planera sådder. Jag läser t.ex. i en gammal dagbok att bönorna såddes den 25/4 och att de den 5/5 var 25 cm höga. Med en hel månad kvar till utplantering! Numera väntar jag alltså lite med bönorna.

Var man bor, vilka förutsättningar man har att förkultivera inne i sin bostad alternativt i ett förråd eller ett växthus, tillgång på ljus mm påverkar såtiderna. Jag bor i Stockholm, i växtzon 2 och det här tycker jag fungerar för mig. Det är roligt att få komma igång, men en sak jag har lärt mig är att det lönar sig att stå emot frestelsen att så för tidigt och att direktså det som går om man inte har oändligt med plats och tid.

Lite mer om de olika sorterna kan man läsa i inlägget om förra årets grönsakssorter. Det mesta kommer att finnas kvar och några nyheter har smugit sig in som de alltid gör.

GrönsaksfröerNär ska man så - frö Dags att så - pluggbrätte och jord

När ska man så? – Här är min lista med såtider:

De slutgiltiga växtplatserna är hos mig en kallbänk, ett antal djupgrävda bäddar på friland och en myriad av mindre och större växtkärl av olika sorter som står på altanen, i vindskyddade hörn osv. Förkultivering sker inne i bostaden i ett södervänt fönster med elementet avstängt under och med extra växtbelysning.

Månadsskiftet januari/februari – förkultivering inomhus:

  • Jätteverbena (sätts ut med ett snötäcke för stratifiering*)
  • Chili
  • Rotselleri
  • Aubergine
  • Gul lök
  • Röd lök

Februari, mitten av månaden – förkultivering inomhus:

  • Ev. sår jag en till omgång rotselleri
  • Stjälkselleri
  • Purjolök
  • Spansk körvel (sätts ut för stratifiering)
  • Kronärtskocka

Mars, början/mitten av månaden – förkultivering inomhus:

(Jag har inget växthus men flyttar ut småplantor till ett tillfälligt plastväxthus på altanen i april. Utan det hade jag avvaktat ytterligare ett par veckor med tomat- och paprikasådderna.)

När ska man så? Lista med såtider

Månadsskiftet mars/april – förkultivering inomhus:

  • Kryddtagetes
  • Salladslök och piplök
  • Basilika
  • Direktsådd av sallad, spenat och pak choi i kallbänk och förkultivering inomhus.
  • Rädisor – direktsådd i kallbänk (om väderleken tillåter).

April, mitten av månaden – ev. direktsådd utomhus om jorden har rett sig:

  • Fänkål – förkultivering inomhus (läs mer om fänkål här)
  • Grönmynta – förkultivering inomhus
  • Brysselkål – förkultivering inomhus
  • Grönkål och svartkål – förkultivering inomhus
  • Vitkål, savoykål, rödkål, blomkål, broccoli, broccolo – förkultivering inomhus
  • Kålrabbi – förkultivering inomhus
  • Morötter – direktsådd på friland.
  • Palsternacka – direktsådd på friland.
  • Dill – direktsådd på friland.
  • Rädisor – direktsådd på friland eller i kallbänk.
  • Rödbetor – direktsådd på friland.
  • Majrova – direktsådd på friland.
  • Solrosor, blomma för dagen, ringblommor – förkultivering inomhus.
  • Kummin – direktsådd på friland

Månadsskiftet april/maj:

  • Sätt lök på friland (sättlök)
  • Mangold, olika sorter – direktsådd på friland
  • Bondböna – direktsådd på friland
  • Broccoli-Raab (Broccolirybs) – direktsådd på friland
  • Sockerärt – direktsådd på friland
  • Gurka – förkultivering inomhus
  • Squash och pumpa – förkultivering inomhus
  • Buskkrasse – förkultivering inomhus
  • Koriander – förkultivering inomhus
  • Luktärt – förkultivering inomhus

Mitten av maj:

  • Sallad och spenat – direktsådd om plats finns och förkultivering inomhus i pluggbrätte. Bra att ha plantor att täppa till hål med senare.
  • Störbönor, rosenbönor – förkultivering inomhus. (Se även det här inlägget om bönor.)

Början av juni:

  • Så bönor på friland (om några förkultiverade plantor inte har tagit sig)
  • Morot, omgång 2 (om plats finns)

Juli, slutet av månaden – för en sen höstskörd:

  • Majrova, omgång 2
  • Spenat
  • Broccoli-Raab
  • Fänkål
  • Pak choi
  • Asiatiskt kål
  • Koriander
  • Vintersallad

Förodlad selleri.Direktsådd på friland - spenat

Länkar till fröfirmor:

*Stratifiering: Vissa fröer behöver en köldperiod för att gro. De fröerna kan man så mitt i vintern och ställa ut på en skyddad plats. Man lägger lite snö uppe på sådden och trär en plastpåse över. Ta in den efter ett par veckor och behandla som en vanlig sådd eller låt naturen ha sin gång utomhus. När våren kommer med värme och solljus får man passa så att sådden inte torkar ut. (Sådden kan även ställas i kylskåpet i ett par veckor om man inte har någon lämplig plats utomhus.)

Odla groddar på rättika och mungbönor

Odla groddar och skott (för ångestfria fredagstacos)

Skippa gurkan i vinter. När man försöker vara klimatsmart och äta säsongsanpassat så kan det bli lite dålig stämning hemma när barnen mitt i februari vill ha tacos på fredagkvällen med den obligatoriska gurkan, salladen och tomaterna. Så här års får jag (ganska milda) samvetskval av att köpa just de grönsakerna och försöker hålla mig till lite mindre energikrävande rotfrukter, kål, lök och det jag ev. har kvar i frysen sedan sommaren. (Läs mer om vad som är i säsong under vårvintern i inlägget om säsongsmat i mars.) Men det dåliga samvetet till trots får även jag cravings efter krispiga, fräscha grönsaker till mackan och salladen. Min lösning är att odla groddar och skott hemma på köksbänken. Funkar även bra som gurksubstitut i svennetacos.

Odla groddar och skott

Att odla groddar och skott är inte alls svårt och blir mycket billigare än om man köper groddar i affären. Man behöver inte ens vara antroposof eller hippie för att grodda numera. Om man gör det själv så kan man experimentera med en massa olika roliga sorter också.

I affären brukar man kunna få tag på alfalfagroddar, böngroddar, smörgåskrasse, ärtskott och solrosskott. Men det finns så mycket mer att prova. De rosa små groddarna på bilden här ovanför kommer från röd rättika. Ännu snyggare är rödbetsgroddar. Man kan också grodda linser, kikärtor, broccolifrö, backhornsklöver, quinoa, sesam- och solrosfrö för att nämna några. Jag har köpt särskilda groddfrön från Runåbergsfröer. Även Lindbloms har groddfröer i sitt sortiment. I den här artikeln kan man läsa om näringsinnehåll och hälsoeffekter av groddar och skott.

Skillnaden mellan groddar och skott är att grodden är den lilla vita svans som utvecklas först när fröet har fått ligga i blöt ett tag. Får fröet lite jord att vila på så utvecklas efter en tid det gröna som vi kallar skott. Det är små späda växter helt enkelt. Solrosfrön med skal och gula ärtor är vanliga att skotta.

Jag tycker att det är lättast att börja med att odla groddar på mungbönor och att odla skott på solros. Det tänkte jag visa här.

odla solrosskott

Odla groddar från mungbönor
Mungbönor i torkad form till vänster och med nya små groddar till höger.

 

Att odla groddar av mungbönor – böngroddar alltså…

Först och främst behöver man torkade mungbönor. Sedan behöver man någonting att grodda i. Man kan använda sig av en glasburk som man fäster ett finmaskigt tyg över öppningen på med gummiband. Jag har tillverkat egna groddtråg av gamla glassbyttor. Då behöver man två likadana plastbyttor och gärna ett lock. Den ena byttan gör man en massa små hål i botten på så att den kan sila ut vattnet. Jag tog en spik som jag värmde över ett ljus (håll spiken med en tång!) och smälte hålen i botten. Den andra ska inte ha hål. Byttan med hål ska sitta i den utan hål som då kan fånga upp eventuellt vatten. Locket gör så att groddarna får växa till sig i mörker. Då blir de vita. Ljus gör så att de vill utveckla klorofyll.

Gör sen så här: Ta ca 1-2 msk torkade bönor till en 1-litersburk. Blötlägg bönorna i en skål med vatten över natten. På morgonen häller man över bönorna i det hålade tråget eller i sin glasburk och så sköljer man med mycket vatten. Vattnet ska nu rinna bort. Har man glasburk så fäster man sitt tyg över öppningen och ställer burken med öppningen nedåt i t.ex. ett diskställ. Sedan sköljer man noga och med mycket vatten morgon och kväll i ca 5 dagar tills groddarna är klara. Undvik att peta i groddarna med fingrarna och låt inte groddarna torka ut. Groddarna förvaras sedan i kylskåp och bör ätas inom några dagar.

 

Odla groddar och skott - billiga fågelfrön går bra

Att odla skott – solrosskott

Man behöver solrosfrön med skal. Fågelfrö funkar bra och är billigt. Man behöver också något slags odlingstråg. Jag har ett plasttråg som jag använder att driva upp plantor i, men en vanlig långpanna eller folieform eller liknande går minst lika bra. I med ett par cm jord, vattna jorden försiktigt så att den blir genomfuktad, lägg på ett lager solrosfrön, spraya lite med en vattenflaska och tryck till fröna. Trä över en plastpåse eller plastfilm. Det är viktigt att plasten har många lufthål! Fröna vill gärna börja mögla om det blir för fuktigt. När fröna börjar gro tar man bort plasten och håller det hela fuktigt morgon och kväll med blomsprutan. När skotten är någon dm i höjd klipper man ner dem med sax, sköljer och äter eller förvarar i kylskåp. Jag brukar lägga på ett nytt tunnare lager jord ovanpå det gamla och börja om.

odla groddar och skott - solrosfron odla groddar och skott - solrosskott hemma

Lycka till!

 

 

sasongsmat-vinter-recept-med-surkal

Säsongsmat i vinter – Recept med surkål

Det är årets sista dag. Jag borde kanske reflektera över året som gått och begrunda vad jag lärt mig. Utfärda löften och så. Men så blir det inte.  Det blir recept med surkål istället.

Surkål låter säkert läskigt för en del. Själv har jag ett speciellt förhållande till surkålen. Min farmor och farfar som efter andra världskriget flyttade från ett sargat östeuropa till Kanada tog med sig sin surkålstradition dit. I garaget i den kanadensiska förorten stod stora jäsande tunnor fyllda med vitkålshuvuden och saltlag. Alltsammans hölls på plats av tunga stenbumlingar som man i egenskap av “ung och stark” fick äran att lyfta emellanåt för att innehållet skulle kunna kontrolleras. Jag stålsatte mig och höll andan innan jag snabbt utförde uppgiften. När jag var tjugonånting år gammal, lite äckelmagad och ännu inte surkålsfrälst, tyckte jag att det var bland det läskigaste man kunde utsättas för. Men trots denna rädsla för innehållet i syrningskärlen så älskade jag resultatet av det hela: Farmors surkål kokt med korv och fläskkött.

Här har jag gjort en knaprig, syrlig och lite söt sallad på mellandagsfyndad grönkål, rödkål och egengjord surkål. Har man ingen egen surkål så kan man köpa en burk. Men testa gärna egen. Det är inte svårt och faktiskt inte ett dugg läskigt.

Skörda och laga kål i december
Savojkål, svartkål och brysselkål skördad i trädgården den 20/12.

Surkål:

Man behöver en burk, ett vitkålshuvud och salt utan jod. För en 2-litersburk behövs ca 2 kg vitkål som man hyvlar tunt med osthyvel eller mandolin och lägger i en bunke. Blanda i ca 30 g salt (15 g/kg vitkål) utan jod och ev ett par tsk hela kumminfrön och vänd runt med rena händer. Banka sedan kålen med knytnävarna ett tag så den saftar sig. Tryck ner allt i den rena burken och pressa noga ner kålen så att alla luftbubblor försvinner. Vätskan ska täcka kålen. Lägg ett helt vitkålsblad på toppen och något tungt på det för att hålla nere kålen under vätskan. Jag använder en liten och väl tillsluten, vattenfyllt plastpåse. Låt stå med locket på i rumstemperatur i något dygn. Sedan ska den helst stå lite svalare (källarsvalt) i ett par veckor innan man flyttar burken till kylskåpet. Har man inget svalt utrymme fungerar även en vecka i rumstemperatur innan man för över burken till kylen.

Vill man läsa mer om syrning kan man gå till biblan och låna “Syra själv” av Karin Bojs. Jag kikar även i Stefan Sundströms bok “Stefans lilla gröna. En handbok i utanförskap.” för styrningstips och inspiration.

bocker-om-att-syra-gronsaker-surkalrecept-gronkal-rodkal-surkal

Recept med surkål – Sallad med druvor och nötter:

Ordet recept är kanske lite falsk marknadsföring här. Kombinationsförslag är nog mer sanningsenligt. Kålsorterna här kan bytas ut mot t.ex. strimlad brysselkål eller savojkål om man nu råkar ha det hemma.

  • Grönkål eller svartkål-Mittnerven borttagen och det gröna strimlat ganska fint.
  • Rödkål-Hyvlad eller tunt skuren
  • Surkål – några skedar, efter smak
  • Vindruvor, gärna röda – halverade på längden
  • Mandel -grovhackad och torrostad i stekpanna
  • Solrosfrön – torrostade
  • Olivolja
  • Vit balsamvinäger
  • havssalt och svartpeppar

Proportionerna väljer man efter tycker och smak. Jag fyllde en stor salladsskål för många (större än på bilden) till hälften med strimlad grönkål, fyllde på resterande hälft med mest rödkål och ett par dl. surkål kanske. Till det använde jag större delen av en ask röda druvor och ca 1 dl. nötter och frön. Hur mycket vinäger man vill ha beror på mängden surkål man har använt. Börja med någon tesked och smaka av. Nötter och frön toppar man med på slutet.

 

sallad-med-surkal

 

Höst i köksträdgården - torkad tistel

Höst i köksträdgården

Det har varit ett par rejält kalla frostiga dagar här i Stockholm. Vackert och lite panikframkallande för en som har skjutit upp en massa sysslor i trädgården. Det var nämligen den här helgen allt skulle ske. T.ex. hade jag planerat att höstså idag, men det får vänta till en annan dag eftersom marken är stelfrusen och en del gamla tomatplantor först måste grävas upp och jorden slätas ut lite snyggt innan några frön kan stoppas ner. Annat, städning t.ex. som inte är någon favoritsyssla vare sig inne i huset eller utanför, fick också vänta. Det visade sig vara mycket roligare att dokumentera den frostiga härligheten med kameran. Så idag bjuder jag på bilder. Och en att-göra-lista för den dag det blir gynnsammare temperatur och lusten faller på.

Höst i köksträdgården - jordgubbsplantor
Vi har en liga med rådjur som drar runt i villaträsket och äter upp allt de kommer åt. Jag skyddar jordgubbsplantorna med svart nät som inte syns. För att hålla nätet på plats använder jag trasiga krukor.
Höst i köksträdgården - frostig savoykål
Savoykål. Snygg och köldtålig. Jag fotograferar nog kålen mer än jag äter den.
Höst i köksträdgården - tackodling med halm
Halm och löv används för att täcka bäddarna inför vintern. Då får maskarna något att pyssla med och jorden blir förbättrad medan man sitter inne och äter julmat.

Höst i köksträdgården: Att-göra-lista

Det här ägnar jag mig åt på hösten (när jag inte står och glor storögt på sparrisbär i motljus). En del är klart, annat väntar på att bli gjort:

  • Fylla på material i bäddarna. Jag täcker odlingsbäddarna med halm, löv eller annat organiskt material.
  • Töm krukor och ställ dem upp och ner eller under tak.
  • Töm ett kompostfack. Jag har spridit ut halvfärdig kompost längst sparrishäcken, i jordärtskockslandet och i kallbänken. Vi komposterar köksavfall, som äggkartonger, tepåsar, potatisskal, bananskal mm, i en isolerad och råttsäker tvåfackskompost. På vintern saktar nedbrytningen ner och komposten fylls snabbt på. Bra då att förbereda plats. (Eftersom komposten för några år sedan visade sig bara vara rättsåker på pappret så komposteras kött, bröd, lasagne mm i en kommunal kompostbehållare numera.)
  • Räfsa ihop löv och lägg under buskar och på odlingsbäddar. Lite löv får ligga kvar på gräsmattan, men inga tjocka lager.
  • Täck känsliga växter med granris.
  • Höstså morötter, palsternackor, persilja, svartrot, rädisor, spenat, dill och vintersallad för en tidigare skörd nästa år. Förbered jorden som om det vore vår. Täck bara lätt med halm, löv blir för tätt och klibbigt. Halmen kan plockas bort tidigt på våren så att fröna kan gro.
  • Ta in Rosmarin och Fransk dragon. Har man en sval och ljus plats är det bäst, annars får man hitta det svalaste fönstret och sedan skicka ut krukorna varje gång det blir plusgrader. Jag har för varmt hemma och rosmarinen brukar barra i kapp med julgranen lagom till nyår.
  • Sätt vitlök om det inte redan är gjort och jorden går att gräva i.
  • Låt perennriset sitta kvar till våren. Det är vackert där det tittar upp ur snötäcket och det hjälper också till att skydda plantorna mot kylan och vätan.
  • Skörda grönsaker om det finns något kvar. Vi har fortfarande lite köldtålig kål kvar i landen som kommer att hamna i vegetarisk lasagne  (istället för spenat) och i sallader.
  • Laga god höstmat och bjud hem vännerna. Vinterns godaste Buttert squash-soppa, pasta med grönkål, höstig kålsallad och jordärtskockssoppa t.ex.
torkade-perenner
En del blomstjälkar är som sugrör. Klipper man av dem leds vatten ner till rötterna där det kan frysa och skada växten. Bättre att låta blomställningarna vara kvar till våren.
tackodling-med-lov
Jag täcker jorden med allt jag kommer åt. Så här års är det torkade växtdelar, löv och kaninhalm. Halvfärdig kompost använder jag också om jag har.
torkad-sparrisplanta
De torkade sparrisplantorna får också stå kvar och vippa i motljuset.
svartkal
Svartkålen är som savoykålen en riktig linslus.
sparrisplanta
Sparrisen fick i år bo ihop med störbönorna. Här ser man hur bönstjälken har slingrat sig upp för sparrisen som inte verkar det minsta brydd.
sparrisbar
Sparrissorten Rambo får röda bär på hösten. Den självsår sig gärna och man får rycka upp småplantor på våren. Men det står man ut med eftersom den är så fin.
palmkal
Palmkål, eller svartkål, skördas nedifrån och upp. Det ser roligt ut med de små tofsarna på toppen. Till våren kan de börja växa igen om man har tur och det inte har varit för kallt.
frostig-timjan
Frostig timjan. Jag plockar bor löven från timjanmattorna. Det klibbar ihop och blir för tätt vilket gör mer skada än nytta.
Höst i köksträdgården - fänkål
Sent sådda och bortglömda. Fänkål och broccoli-rybs i en hink har klarat frosten tack vara fiberduk.
Höst i köksträdgården - brysselkål
Brysselkål.
Höst i köksträdgården - täckodling
Även pallkragarna blir täckta. Här hade jag tänkt höstså lite, men det får vänta tills jorden eventuellt tinar.

frostig-jordgubbsplanta

 

 

odla-jordartskockor

Odla jordärtskockor: gerillaodling på den egna tomten

Jag har en svägerska som bor i en vanlig förort i Kanada. Ni vet en sån där där alla husen ser ungefär likadana ut, står tätt tätt ihop med ett litet frimärke till gräsmatta på baksidan och alla har minst två bilar på generöst tilltagna uppfarter. Wisteria Lane utan de desperata hemmafruarna ungefär. Min svägerska är en mycket duktig grönsaksodlare. Hon har förvandlat det som på husets baksida var en liten gulbränd gräsplätt till en frodig köksträdgård. Från gatan går det inte att ana att det bakom det höga planket dignar av gigantiska kål- och squashplantor, tomater, gurkor och bönor.  Framsidan av huset är nämligen anpassat till gällande norm, den som säger att man ska ha perfekt ogräsfritt grönt gräs, gärna en symmetriskt anlagd gång, och kanske ett par urnor med prydnadsväxter på trappen. “Jag vill så gärna odla grönsaker på framsidan”, säger svägerskan. ”Men vad skulle grannarna säga då?” Man FÅR inte odla mat synligt på framsidan av sina hus i en del nordamerikanska förorter och städer. Eftersom det anses förfulande. Grannarnas hus kanske skulle sjunka i värde. Eller så får man men man avstår för att man inte vill vara annorlunda. (Den kanske man ska jobba lite på i så fall!)
 potatis-och-jordartskockajordartskockor

Om man då råkar ha extra grönsaksfientliga grannar, eller kanske en skeptisk rabattansvarig i bostadsrättsföreningen, så behöver man eventuellt ägna sig åt lite gerillaodling på den egna tomten. Då är mitt förslag att odla jordärtskockor.

Jordärtskockan är en både stor och praktfull växt och dessutom en alldeles hemlig grönsak. Den ser nämligen lite ut som sin släkting solrosen ovan mark och platsar i en helt vanlig rabatt. (Längst bak i rabatten!) Jordärtskockan blir ett par meter hög och  skaffar man sorten ‘Bianca’ så får den fina gula blommor på höstkanten. De goda rotknölarna blir färdiga sent på hösten. Skörda får man väl göra på natten då om man eventuellt behöver smussla med sitt odlande. När man har skördat skockan så kan man ge bladen till en kanin. Det är det godaste de vet. Eller så klipper man ner allt lite och använder som täckmaterial.
 skorda-jordartskockormat-i-november

Har man egna skockor i trädgården och inte riktigt vet vad man ska göra med dem så har jag ett par förslag. Och har man inga egna så kan man gå ut och köpa ett gäng och laga det här:

Jordärtskockssoppa:

1/2 kg jordärtskockor, tvättade och skalade
3 potatisar, skalade
1 stor gul lök
smör eller olivolja att steka i
1 liter grönsaksbuljong och lite extra att spä ut soppan med på slutet

2 dl. creme fraiche eller grädde

Hacka löken och fräs den mjuk i en stor gryta. Skär rotfrukterna i bitar och lägg i grytan. Fräs i ett par minuter. Tillsätt 1 liter buljong till att börja med och koka under lock på svag värme till grönsakerna är mjuka. Mixa slät med stavmixer och tillsätt crème fraîche eller grädde. Koka upp på nytt och smaka av med salt och peppar. Till soppan brukar vi servera krutonger och knaperstekta baconbitar eller ev. dillolja. Dilloljan gör man genom att blanda 1 dl finhackad dill (fryst går bra), 1 dl kallpressad olivolja, saft och zest från en tvättad ekocitron och 2 msk honung. Ringla oljan över soppan. (Dilloljereceptet kommer från Tina Nordström).

Jordärtskockschips:

Nyttiga chips som kanske imponerar lite mer på vuxna än på barn. Hyvla tvättade skockor med mandolin, eller skär mycket tunt med kniv. Blanda runt i en skål med lite olivolja. Sprid ut på en plåt med bakplåtspapper i ett lager (man kan behöva flera plåtar) och kör i ugn (gärna varmluftsugn) i  150 grader i ca 50 minuter medan man passar noga så att de inte bränns. Man kan också fritera chipsen i frityrolja på spisen. Salta när chipsen är klara.
 odla-egna-jordartskockor

Odla jordärtskockor:

I vår kan man gå ut och köpa några knölar (i mataffären eller i plantskolan om man vill vara säker på sort) och sätta i marken. Jordärtskockan är perenn vilket betyder att den kommer igen år efter år så länge det finns lite rotbitar kvar i marken. Den är produktiv, härdig och praktiskt taget omöjlig att ha ihjäl. Det största problemet är att den kan ta över och bli ett ogräs. Eftersom den är så pass självgående så är det är också en bra grönsak att odla om man funderar på hur man ska få ihop grönsaksodling och semester.

Jordärtskockan blir en reslig planta och lämpar sig som en vindskyddande häck runt grönsakslandet. Kom bara ihåg att placera den så att andra växter inte skuggas. Även om jordärtskockor är mycket lättodlade så kan man inte strunta i dem helt och tro att de ska trivas. Visserligen kommer de att komma tillbaka år efter år av sig själva, men skörden minskar betydligt om man inte pysslar om dem lite. Först och främst så vill de ha lucker och näringsrik jord. Förbered jorden med kompost och stallgödsel. Att täcka jorden med organiskt material, som t.ex. gräs eller halm, är mycket bra. En extra gödsling på sensommaren kan behövas då skockorna växer till sig mest på hösten. De behöver även vattnas om det är torrt under längre tid.

Välj en solig plats att plantera jordärtskockorna på. Förbered jorden och sätt knölarna ca 10 cm djupt och med 50 cm mellan plantorna. Skörda gör man så sent som möjligt på hösten, men innan marken fryser. Man kan även låta den vara kvar i marken till vårkanten, det blir de bara godare av. När man skördar det sista gräver man med fördel upp allt. Minsta lilla rotbit som ligger kvar i marken blir en planta nästa säsong, men för en fin skörd tar man upp allt, väljer ut de finaste skockorna och planterat om dem på våren.
 jordartskockor-i-kokstradgarden